Ett trygghetslarm i Stockholm gör det möjligt för äldre att kalla på hjälp från hemmet dygnet runt. Här förklarar vi vem som kan ansöka, hur larmet fungerar, vad det kostar och hur det hänger ihop med hemtjänsten.
För den som bor ensam eller vill känna större trygghet kan larmet vara ett viktigt komplement i vardagen.
Ett trygghetslarm är ett enkelt larmsystem som gör det möjligt att kalla på hjälp från hemmet dygnet runt.
Vad är ett trygghetslarm?
Trygghetslarmet består bland annat av en bärbar larmknapp som kan användas i bostaden.
Om man till exempel faller, blir dålig eller av någon annan anledning behöver hjälp kan man trycka på knappen och få kontakt med larmcentralen.
I Stockholms stad går larmet till stadens larmmottagning.
Om det behövs personlig hjälp kontaktar larmcentralen den hemtjänstutförare som är kopplad till larmet, och personal kan skickas till bostaden.
Stockholms stad uppger att hemtjänsten i de flesta fall kommer inom cirka 30 minuter.
När kan ett trygghetslarm vara användbart?
Ett trygghetslarm kan ge extra trygghet för den som bor ensam eller är orolig för att inte kunna få hjälp vid en oväntad situation.
Det kan till exempel handla om att man:
- faller och inte kan resa sig
- plötsligt mår dåligt
- blir yr eller känner sig ostadig
- behöver hjälp på natten
- hamnar i en annan situation som man inte kan lösa själv.
Larmet betyder inte att man förlorar sin självständighet. Tvärtom kan det göra det lättare att fortsätta bo självständigt med större trygghet.
Vem kan ansöka om trygghetslarm i Stockholm?
Den som har fyllt 65 år och bor i Stockholms stad kan under gällande villkor ansöka om trygghetslarm.
Ansökan görs via Stockholms stads blankett, och Äldre direkt kan också ge vägledning.
I ansökan behöver man ange vilken hemtjänstutförare man vill ska hjälpa till om larmet går och någon behöver komma till bostaden.
Personer under 65 år med funktionsnedsättning kan också i vissa fall ansöka, men då gäller en annan handläggning.
Måste man redan ha hemtjänst?
Nej, inte nödvändigtvis.
Trygghetslarm kan sökas separat. Den som ännu inte har hemtjänst kan i samband med ansökan välja vilken godkänd utförare som ska kunna hjälpa till vid larm.
Den som redan har hemtjänst får normalt hjälp av samma utförare.
Hur kommer hjälpen in i bostaden?
Det här är en viktig praktisk fråga.
I Stockholm används så kallad nyckelfri hemtjänst. En digital lösning monteras vid dörren och behörig hemtjänstpersonal kan öppna med en personlig digital nyckel när det behövs.
Den boendes vanliga nyckel fungerar precis som tidigare.
Det kan vara särskilt viktigt om personen har fallit eller blivit sjuk och inte kan ta sig till dörren för att öppna.
Hur går installationen till?
I början kan hemtjänsten behöva tillgång till en fysisk nyckel för att ordna den digitala lösningen.
Därefter kontaktar Stockholms trygghetsjour den sökande för att boka installation av trygghetslarm och den nyckelfria lösningen.
Vid installationen får den boende information om hur systemet används.
Vad kostar trygghetslarm?
I Stockholm är den högsta avgiften för trygghetslarm 177 kronor per månad och hushåll enligt 2026 års avgiftsnivå.
Den faktiska avgiften kan bli lägre beroende på den individuella avgiftsberäkningen. Inkomst, boendekostnad och andra ekonomiska förhållanden kan påverka avgiften.
Avgifter kan ändras från år till år, så den aktuella informationen bör alltid kontrolleras hos Stockholms stad.
Trygghetslarm ersätter inte 112
Det är viktigt att skilja mellan trygghetslarm och akut sjukvård.
Trygghetslarmet är till för situationer i hemmet där man behöver hjälp, till exempel efter ett fall.
Vid livshotande tillstånd eller allvarlig skada ska man fortfarande ringa 112.
Trygghetslarm och hemtjänst kompletterar varandra
Hemtjänsten kan ge planerad hjälp i vardagen, till exempel med personlig omvårdnad, städning, måltider eller andra beviljade insatser.
Trygghetslarmet är i stället en extra säkerhet om något oväntat händer mellan de planerade besöken.
Det kan ge både den äldre och anhöriga en större känsla av trygghet.
Trygghetslarm i seniorboende
Seniorboende är en självständig boendeform och inte samma sak som ett vård- och omsorgsboende med personal dygnet runt.
Därför kan ett trygghetslarm vara ett särskilt värdefullt komplement för den som vill fortsätta leva självständigt men känna sig trygg med att hjälp går att kalla på.
Hjälp med ansökan och information
Svenska blanketter, tjänster och myndighetskontakter är inte alltid enkla att förstå, särskilt för den som inte känner sig säker på svenska.
Pannonia Hem vill därför, i den mån det är möjligt, hjälpa de boende att förstå information om trygghetslarm, hemtjänst och andra omsorgstjänster samt att hitta rätt kontaktväg.
Det är alltid den ansvariga myndigheten eller tjänsteleverantören som fattar det slutliga beslutet.
